Skrovmaterialet består av 544 kubikmeter genomsågad växt ek, vilket motsvarar cirka 1000 välväxta träd. Stockarna kapas och sågas så att man behåller de naturligt inväxta böjarna i träden för optimalt virkesutnyttjande och maximal styrka. Däcket är i sibirisk lärk.

---

Spant:

6½" krumvuxen ek, C-C avstånd 0,53 m. 53 st sammanbultade dubbelspant, varav 40 helspant, 13 halvspant, 3 enkla kantringsspant samt akterskeppsförtimring och klystimmer.

Bordläggning:

Tjocklek 2½" (6,2 cm). Sambord, slaghult och berghult är 3½" (8,8 cm) tjocka. Sammanlagt 1837 löpmeter, 27 bordgångar. Bordlängder 4-14 m. Bordläggningen har basats i 100 oC i en timme per tum för att därefter tvingas in och fästas på sin plats inom cirka 30 minuter, innan virket har svalnat och stelnat.

Övrig förtimring:

Köl, lösköl, stävar, stävknän, kölsvin, däck, däcksbalkar, luckkarlvlar, luckkarmar, träknän, bogband, relingsstöttor, skarndäck, vaterbord, garnering, balkvägare, slagvägare, skottväggar, överliggare, nagelbänkar och brädgång.

Förbultning sker med 17 000 varmgalvade ekskeppsspikar, 6"-7", vidare används 5 000 trögbult, stoppbult, bladbult, klinkbult samt bult med mutter och bricka, samtliga är varmgalvade i dimensionerna 16-25 mm.

Till målning och impregnering används linolja, terpentin och olika färgpigment.

Kvalitet

Till ett skeppsbygge ska virke av skeppsbyggnadskvalitet användas. Detta är inget enhetligt begrepp utan omfattar olika kvaliteter beroende på vilken del i fartyget virket ska användas till. I motsats till dagens kvalitetsbegrepp kan en vresig, kvistig och krokig ekstam vara av högsta kvalitet för ett spant. Däremot ska om möjligt däcket läggas med kvistfritt virke, sågat med stående årsringar för att minimera rörelser i sidled och därmed minska risken för läckor.

Ek och fura 

Inom svensk traditionell skeppsbyggnad användes huvudsakligen ek eller fura vanligen beroende på var i Sverige fartyget byggdes. Lite förenklat kan man säga att eken inte växer norr om Dalälven. Söderut, särskilt längs kusterna, användes ek men i inlandet och norrut var fura vanligare. Ibland kombinerade man ek till spant, stävar, kölar och andra slitageutsatta delar som relingen, men bordläggning och övriga delar var i fura.

Bara kärnvirke

Våra erfarenheter från många års reparationer av träskepp har utvisat att det inte är någon större skillnad mellan ek och fura när det gäller hållbarhet och livslängd - under förutsättning att enbart kärnvirket används. Det moderna skogsbruket i Sverige har tyvärr medfört att det idag inte på kommersiella grunder går att uppbringa tillräcklig mängd kärnfura i dimensioner lämpade för ett bygge av Stockholmsbriggens storlek. Hela skrovet byggs av ek och till däcket används sibirisk lärk. Sibirisk lärk kommer ursprungligen från Ryssland men inplanterades i Sverige i slutet av 1800-talet. Den är mer tätvuxen och kvistfri än den vanligare europeiska lärken som inplanterades i Sverige under 1700-talet.

Virkesanskaffning

Texten nedan är skriven när vi sökte virke till Stockholmsbriggens däck. Däcket är nu lagt och vi behöver alltså inte mer virke men innehållet beskriver väl de krav som ställs på ett bra däcksvirke så vi låter det ligga kvar för läsning.
 
Inköp av virke till skeppsbyggnation kräver kunskap och lång framförhållning.
Som exempel på detta bifogar jag ett utdrag ur den förfrågan samt ritningar vilken jag skickade till ett stort antal skogsägare i samband med att vi sökte däcksvirke till Stockholmsbriggen. Vi fick ganska många svar och besiktigade och provsågade i några fall träd på flera platser i Sverige. Tyvärr hittade vi ingen samlad mängd timmer som kunde uppfylla våra kanske något högt ställda krav i Sverige.

"Angående däcksvirke till Stockholmsbriggen.
Vi söker relativt kvistfri tätvuxen kärnfura eller lärk som skall användas till Stockholmsbriggens däck. Träden skall fällas och sågas under vintersäsongen 2000/2001. Vi behöver 65 till 100 stockar varav 2/3 skall vara 6 - 7 meter långa och resten mellan 5 – 6 m, samtliga med en toppdiameter på cirka 35 cm eller mer. Detta motsvarar en total volym på ca 60 m³ toppmätt under bark.

Virket skall sågas med så stående årsringar som möjligt (kvarterssågas) till 0,135 X 0,08 m. Detta ger ca. 10 mm mån för torkning och hyvling. Plankorna skall hålla "skeppsbyggnadskvalitet" vilket jag antar motsvarar kvalitet 1 eller 3 eller en bättre sortering O/S. Den beräknade volymen sågat virke blir ca. 20 m³. Färdigt mått efter hyvling och torkning blir 1800 lpm 0,125 X 0,070 m ( 5" X 2 ¾" ).
Varav ca 1100 lpm längden minst 6 - 7 meter samt 700 lpm i längder mellan 5 – 6 meter. Vid däcksläggningen skall virkets fuktkvot ligga runt 15 %, vi kan slutförvara det på byggplatsen inomhus. Se även bifogad ritning.
Vi behöver er hjälp att finna dessa stockar samt fälla och transportera dessa till en väg där en timmerbil kan hämta".